Barnlöshet hos mannen

Olika störningar i spermieproduktionen kan sänka fertiliteten hos män. Spermieproduktionen kan vara nedsatt, saknas helt och hållet, eller spermierna kan röra sig dåligt framåt.

Spermaanalysen avgör spermans befruktningsförmåga

Undersökningen av barnlöshet hos mannen börjar vanligtvis med en spermaanalys som görs med ett spermaprov för att bestämma mannens befruktningsförmåga. Felicitas Mehiläinens spermalaboratorium undersöker provet för antalet spermier, deras rörlighet, struktur och möjliga antikroppar.

Boka tid hos en infertilitetsläkare

Spermastörningar kan vara medfödda eller tillfälliga. Inflammationer, olika läkemedel, stor alkoholkonsumtion, stress eller andra tillfälliga faktorer kan kraftigt påverka spermieproduktionen och därför måste onormala fynd kontrolleras före ytterligare undersökningar.

Bakom barnlösheten som beror på mannen kan ligga testikelretention som korrigerats för sent eftersom spermieproduktionen lyckas bara vid en temperatur som är lägre än kroppstemperaturen. Andra orsaker till spermans dåliga kvalitet inkluderar åderbråck i testikelvenen, spermieantikroppar och tidigare sjukdomar i könsorganen, såsom klamydia.

Mannens fertilitet börjar försämras om det finns mindre än 15 miljoner spermier i en milliliter sperma. Hos vissa män är spermier helt frånvarande från sperman. Om det finns mindre än 10 miljoner spermier per ml utförs ytterligare undersökningar på mannen. I de ytterligare undersökningarna tas blodprov, utförs en ultraljudsundersökning av pungen och vid behov tas ett vävnadsprov från testikeln för att utreda den fullständiga frånvaron av spermier.

Ohälsosamma levnadsvanor sänker fertiliteten hos mannen

Rökning, alkohol, stress och övervikt sänker fertiliteten hos mannen. Rökningen minskar antalet spermier och deras rörlighet och kvalitet. Resultaten av fertilitetsbehandlingar blir också sämre om mannen röker regelbundet. Stor alkoholkonsumtion påverkar testiklarna direkt och minskar spermieproduktionen.

Läs också: Hur levnadsvanorna påverkar fertiliteten

Kraftig långvarig stress åtföljs av många hormonella förändringar som förändrar ämnesomsättningen. Således kan långvarig stress försämra spermieproduktionen. Hos överviktiga män bildar en riklig fettvävnad extra östrogen som i sin tur kan hämma spermieproduktionen.

Det rekommenderas att inte röka, konsumera alkohol i högst måttliga mängder, vara i normalvikt och undvika kraftig psykisk och fysisk stress. Det är också viktigt att berätta för din läkare om de läkemedel du tar eftersom vissa läkemedel kan försämra fertiliteten. Anabola steroider som används i bodybuilding är sin egen grupp. De hämmar spermiebildningen i testiklarna mycket kraftigt och långvarigt.

Livsstilsförändringen förbättrar fertiliteten hos mannen

Även en liten förbättring av mängden spermier och deras kvalitet kan förbättra chanserna för att fertilitetsbehandlingen lyckas. Även om den minskade mängden eller kvaliteten på spermier kräver en mikroinjektionsbehandling (ICSI) är det tillrådligt att du förbereder dig för behandlingen genom att förbättra dina levnadsvanor. En del av spermierna kan ha skador som leder till en sämre befruktningsförmåga hos mannen. Korrigerande behandlingar utvecklas. En av dem är antioxidantbehandlingen (E- och C-vitamintillskott) som i vissa fall har gett lovande resultat. När det gäller spermabildningen kan förändringar förväntas tidigast inom 2–3 månader vid både livsstilsförändringar och korrigerande behandlingar.

Sällsynta avvikelser bakom spermiedefekten

I sällsynta fall kan den bakomliggande orsaken till spermiedefekten vara DNA-fragmentering, Y-deletion, eller en kromosomavvikelse.

DNA-test på spermier

DNA finns i cellerna som en trådliknande formation. DNA-strängen måste vara intakt för att cellens maskineri ska kunna läsa av generna i DNA-strängen korrekt. Om det finns brott på strängen störs avläsningen av DNA och, som ett resultat, cellens funktion. En spermie kan befrukta en äggcell även om det finns brott eller fragmentering i spermiens DNA, men det fragmenterade DNA kan påverka den befruktade cellen och utvecklingen av embryot som bildas från den och orsaka ett missfall. Av denna anledning är det tillrådligt att ta reda på fragmenteringsindexet som indikerar hur mycket spermiernas DNA har fragmenterats i fall där orsaken till parets barnlöshet inte har hittats och paret har genomgått flera misslyckade behandlingar eller missfall.

Spermiernas DNA kan fragmenteras av många orsaker. Det har visat sig att cancer och cancerbehandlingar ökar fragmenteringen av spermiernas DNA. Hård fysisk ansträngning, exponering av testiklarna för höga temperaturer och andra miljö- och livsstilsfaktorer kan också öka DNA-fragmenteringsindexet. Vid undersökning av DNA-fragmenteringsindexet undersöks ett spermaprov för andelen fragmenterade spermier.

DNA-testet på spermier görs i ett färskt spermaprov. Om mer än 30 procent av spermierna har fragmenterat DNA gör det avsevärt svårare att bli gravid, och även om man blir gravid är risken för missfall högre. Om faktorn som orsakar fragmenteringen inte kan elimineras kan man överväga användning av donerade spermier. För DNA-testet på spermier behöver du läkarremiss.

Y-deletion

I Y-kromosomen har man hittat flera genområden som reglerar spermiebildningen och vars avsaknad (deletion) har samband med kraftigt nedsatt spermieproduktion eller fullständig avsaknad av den. Ofta förblir orsaken till spermans försämrade befruktningsförmåga oklar.

Den manliga Y-kromosomen har ett område där det finns flera gener som påverkar spermatogenesen, eller spermieproduktionen. Detta område kallas AZF-området (Azoospermia Factor).

Med Y-deletionen avses att det finns deletioner eller bristområden i ett område som är viktigt för spermieproduktionen. Inom AZF-området finns det områden (AZFa, AZFb och AZFc) där deletioner påverkar spermieproduktionen på olika sätt.

Klinefelters syndrom

Vid Klinefelters syndrom har mannen en extra X-kromosom, det vill säga att hans kromosomuppsättning har 47 kromosomer, två X-kromosomer och en Y-kromosom (47, XXY).

Klinefelters syndrom åtföljs ofta av en minskad testikelvolym, på grund av vilken testiklarna inte producerar en normal mängd testosteron och spermieproduktionen är försämrad. Av denna anledning lider majoriteten av XXY-männen av barnlöshet. I vissa fall är det ändå möjligt att spermier bildas i testiklarna och sperman är fertil.

Ofta vet XXY-männen inte att de har en extra kromosom förrän graviditeten blir aktuell. Baserat på ett avvikande spermaprovsresultat kan infertilitetsläkaren beställa kromosomundersökningar för patienten, i vilket fall man kan konstatera den extra X-kromosomen i ett cellodlingsprov. Även om det finns inga spermier i spermaprovet är det i vissa fall möjligt att leta efter dem i testikelvävnadsprover för en fertilitetsbehandling.