Information om barnlöshet

Allt fler par lider av ofrivillig barnlöshet. I Finland söker cirka 3 000 par hjälp för barnlöshet varje år.

Vad beror barnlöshet på?

Cirka 15 procent av paren lider av ofrivillig barnlöshet någon gång i livet. Oftast är det fråga om nedsatt fertilitet och mycket sällan om permanent infertilitet. I regel vid bedömning av inledande av undersökningar och behandlingar avser man med barnlöshet en situation där en graviditet inte har börjat inom ett år trots regelbundet sexliv. Inom ett år blir cirka 80 procent av paren gravida när kvinnan är under 35 år. Under följande år blir ungefär hälften av paren gravida utan behandlingar. Ju längre barnlösheten har varat, desto mindre sannolikt är det att graviditeten börjar utan behandlingar.

Barnlösheten eller den nedsatta fertiliteten kan bero på många olika faktorer. Därför är det viktigt att noggrant gå igenom bakgrundsuppgifter med dem som vill ha ett barn, såsom allmänsjukdomar, medicinering, levnadsvanor, mat- och motionsvanor, vikt, eventuella exponeringsfaktorer osv. De kan avslöja bakomliggande orsaker till barnlösheten och styr ytterligare undersökningar. Hos Felicitas Mehiläinen undersöker vi noggrant saker som har med fertiliteten att göra för att säkerställa bästa möjliga chans för graviditet och trygga en bra och säker graviditet. När allmänsjukdomarna är i balans, levnadsvanorna moderata och kroppsmasseindexen inom normala gränser kan man också uppnå goda resultat genom fertilitetsbehandlingar. Även om orsaken till barnlösheten inte avslöjas i de grundläggande undersökningarna hjälper behandlingarna ofta vid nästan alla orsaker till barnlösheten. Ibland kan den faktiska orsaken hittas under behandlingarna, till exempel vid en provrörsbefruktning, på cellnivå.

Det är värt att ta hand om fertiliteten. Det är viktigt att utbilda ungdomar om hur man kan skydda fertiliteten under livet. Man kan skydda sig mot könssjukdomar och inflammationer i könsorganen genom att använda kondom. Det är viktigt att ta hand om förhindrande av oönskad graviditet, att undvika rökning och för dem som vill ha ett barn att börja försöka skaffa barn före slutet av den fertila åldern.

Allmänsjukdomar

Av allmänsjukdomarna beaktar man särskilt diabetes, kroniska tarmsjukdomar, epilepsi och celiaki samt övriga autoimmuna sjukdomar vars goda balans främjar fertiliteten och minskar graviditetsrelaterade problem. Av läkemedlen kan antiinflammatoriska läkemedel försvaga ägglossningen och göra det svårare för embryot att fästa sig. Därför bör antiinflammatoriska läkemedel undvikas under ägglossningen. Av blodtrycksläkemedlen minskar kalsiumantagonister och långverkande sulfa spermans kvalitet. Anabola steroider, såsom testosteron, kan leda till en fullständig frånvaro av spermier och situationen återställs inte alltid även om man avslutar medicineringen. Kemoterapin och strålbehandlingen kan permanent skada äggstockarna och testiklarna.

Åldern påverkar fertiliteten

Kvinnans ålder påverkar fertiliteten på ett avgörande sätt. Att skjuta upp att få barn är en av orsakerna till att barnlösheten har blivit vanligare. Möjligheten till en spontan graviditet minskar kraftigt när man blir äldre. För en menstruationscykel är sannolikheten att bli gravid cirka 35 procent för en 20-årig kvinna, cirka 17 procent för en 30-årig kvinna och cirka 6 procent för en 40-årig kvinna. För en 45-årig kvinna är den bara 0,5 procent. Samtidigt kollapsar möjligheten också till framgångsrika fertilitetsbehandlingar. Kvinnans ålder är den viktigaste enskilda faktorn för en framgångsrik graviditet vid alla behandlingsformer som använder kvinnans egna könsceller.

Orsaker till barnlöshet

Orsaken till barnlösheten (eller nedsatt fertilitet) ligger lika ofta hos kvinnan (25 %) som hos mannen (25 %) eller båda parter (25 %) eller är okänd (25 %). De vanligaste orsakerna till nedsatt fertilitet är:

• Störningar i ägglossningen eller ovulationsstörningar (20–30 %)
• Orsaker som beror på mannen (20–30 %)
• Skador i äggledarna (10–20 %)
• Endometrios (10–20%)
• Defekter i livmodern (2–5 %)

Störningar i ägglossning

Hos kvinnor är den vanligaste orsaken till barnlösheten en funktionsstörning i en äggstock, vilket betyder att äggcellens utveckling och lossning, eller ägglossning, är störd. En oregelbunden, lång menstruationscykel (mer än 37 dagar) kan vara ett symtom på polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Överproduktion av mjölkhormon (prolaktin) samt sköldkörteldysfunktion kan också orsaka störningar i äggcellernas utveckling. Bakom barnlösheten kan ligga en överaktiv eller underaktiv sköldkörtel. Vid utredning av barnlösheten behandlas även lindriga sköldkörteldysfunktioner som annars skulle bara följas upp. Ofta räcker det med en god behandling av sköldkörteldysfunktionen för att graviditeten ska kunna börja, och inga egentliga fertilitetsbehandlingar behövs ens.

Även över- och undervikt kan störa äggstockarnas funktion. I dessa fall är det viktigt att få vikten till normala gränser. Normal vikt och regelbunden motion främjar fertilitetshälsan. Överdriven motion kan ändå göra det svårare att bli gravid genom att förhindra äggblåsans tillväxt.

För tidigt nedsatt äggstocksfunktion

Ibland kan orsaken till barnlösheten vara att äggstocksfunktionen har nedsatts för tidigt. Cirka en procent av kvinnorna drabbas av för tidigt klimakterium, det vill säga att äggstockarna slutar fungera helt före 40 års ålder. I detta fall kan behandlingar med egna äggceller inte utföras. Sällan beror det för tidiga upphörandet av äggstocksfunktionen på kromosomavvikelser, såsom Turners syndrom (45, X0) och fragilt X-syndrom (mutation av genen FMR-1 i X-kromosomen).

Skador i äggledarna

Cirka 15 procent av kvinnorna som söker sig till barnlöshetsundersökningar diagnostiseras med en skada i äggledarna. Äggledarna kan vara antingen helt tilltäppta eller omgivna av adherenser som gör det svårt för äggcellen att gå framåt i äggledaren. Obstruktioner i äggledarna beror oftast på tillståndet efter en inflammation (t.ex. klamydia). Dessutom kan operationer i bäckenområdet eller endometrios orsaka adherenser som täpper till äggledaren. Skadan kan vara ensidig, i vilket fall graviditeten kan börja utan behandlingar. En fullständig obstruktion förhindrar en naturlig befruktning. I sådana fall är den använda behandlingen provrörsbefruktningen. Obstruktionen kan ibland öppnas genom en operativ behandling men den kan predisponera för en ektopisk graviditet.

Endometrios

Vid endometrios förekommer livmoderslemhinna som separata härdar utanför livmodern. Härden tjocknar och läcker, precis som slemhinnan inne i livmodern. Menstruations-, samlags- eller vibrationssmärtor kan vara tecken på endometrios. Endometrios är en vanlig sjukdom hos kvinnor i fertil ålder. Den kan hittas som ömma knölar vid en gynekologisk undersökning. Om endometrios har skadat äggstockarna kan det uppstå endometriomer i äggstockarna, som är så kallade chokladcystor fyllda med gammalt blod. Vissa endometrioshärdar kan hittas endast i en endoskopi av bukhålan.

Strukturella defekter i livmodern

Strukturella defekter i livmodern och muskeltumörer som växer mot livmoderhålan, eller myom, kan göra det svårare att bli gravid och störa graviditetens förlopp. Upprepade skrapningar och inflammationer i livmoderhålan kan också orsaka adherenser och därmed göra det svårare att bli gravid.

Orsaker till barnlöshet som beror på mannen

Störningar i sädesvätskan kan vara medfödda, förvärvade eller tillfälliga. Därför måste onormala fynd kontrolleras före ytterligare undersökningar. Bakom barnlösheten som beror på mannen kan ligga testikelretention, åderbråck i testikelvenen, spermieantikroppar eller en tidigare inflammation i könsorganen, såsom klamydia. I sällsynta fall kan den bakomliggande orsaken till spermiedefekten vara en skada i spermiernas DNA-strängar, dvs. DNA-fragmentering, brist på Y-kromosomens områden som reglerar spermiebildningen, dvs. Y-deletion, eller annan kromosomavvikelse. En sådan är till exempel Klinefelters syndrom där mannen har en extra X-kromosom (47, XXY).

Mannens fertilitet börjar försämras om det finns mindre än 13 miljoner spermier i en milliliter sädesvätska. Hos vissa män är spermier helt frånvarande från sädesvätskan men de kan ändå hittas i ett testikelprov. Vid allvarliga spermastörningar eller om inga spermier bildas kan man överväga användning av donerade spermier.

Sjukdomar och livsstilsfaktorer kan öka mängden syreradikaler i sperman eller orsaka så kallad oxidativ stress som betyder obalans i cellernas reduktion-oxidation-tillstånd. En liten mängd oxidativ stress krävs för spermiernas normala funktion men dess överdrivna mängd orsakar skador på spermiernas ytstrukturer, rörlighet och genetiska material, eller DNA, och kan försämra fertiliteten. Antioxidantpreparat som är speciellt utvecklade för detta kan avhjälpa situationen, men förbättring av levnadssätt är alltid det föredragna alternativet.

Förbättring av levnadssätt har alltid en positiv effekt. Även en liten förbättring av mängden spermier och deras kvalitet kan förbättra chanserna för befruktning och framgången med fertilitetsbehandlingen. Även om den minskade mängden eller kvaliteten på spermier kräver en mikroinjektionsbehandling (ICSI) är det tillrådligt att du förbereder dig för behandlingen genom att förbättra dina levnadssätt.