Barnlöshetsundersökningar
Du kan komma till barnlöshetsundersökningar lätt utan remiss. Barnlöshetsundersökningar inleds med ett första besök hos en infertilitetsläkare.
Att söka sig till barnlöshetsundersökningar
Syftet med barnlöshetsundersökningar är att ta reda på om barnlösheten beror på infertilitet eller nedsatt fertilitet. Utgående från resultaten kan vi bedöma prognosen för att bli gravid och planera den bästa och mest lämpliga fertilitetsbehandlingen för var och en. Frånvaro av äggceller, obstruktion i båda äggledarna och frånvaro av spermier i sädesvätskan är situationer där det är möjligt att bli gravid endast med hjälp av fertilitetsbehandlingar. I andra situationer kan graviditeten börja även på ett naturligt sätt, men behandlingarna syftar till att förbättra sannolikheten för graviditet.
När ska du söka dig till barnlöshetsundersökningar?
Barnlöshetsundersökningar ska påbörjas senast när man har försökt bli gravid utan resultat under ett år. Det är tillrådligt att söka sig till undersökningar tidigare om det finns en känd faktor som sänker fertiliteten, komplicerar graviditeten eller gör det svårare att bli gravid. Sådana situationer inkluderar till exempel ålder av 35 år hos kvinnor, känd endometrios, oregelbunden menstruationscykel, frånvaro av menstruationsblödningar eller onormal struktur i livmodern. Det är tillrådligt att söka sig till undersökningar utan dröjsmål om det finns en känd skada i äggledarna. På samma sätt är det tillrådligt att mannen genomgår en spermaanalys redan när man planerar en graviditet, om det finns en känd obehandlad eller behandlad testikelretention eller någon annan genital operation, inflammation eller trauma. En tidigare cancerbehandling hos kvinnan eller mannen är en anledning att söka sig till barnlöshetsundersökningar tidigare.
Hos Felicitas Mehiläinen är det lätt att få barnlöshetsundersökningar
Det är lätt att få barnlöshetsundersökningar utan remiss. Utöver webbtidsbokningen kan du också boka tid per telefon. Om du vill kan du be om att få träffa en specifik läkare. Barnlöshetsundersökningar börjar med ett första besök hos en infertilitetsläkare.
Boka ett avgiftsfritt besök hos en barnlöshetsjukskötäre för att få värdefull information om din fertilitet. Orsaken till barnlösheten kan komma fram redan på det första besöket hos en erfaren läkare. Till det första besöket är det tillrådligt att komma tillsammans med den eventuella partnern.
Läs mer om Felicitas Mehiläinens experter.
Grundläggande barnlöshetsundersökningar inkluderar:
- Undersökning av hormonaktiviteten hos kvinnan, dvs. kartläggning av menstruationscykeln
- Undersökning av livmoderns och äggledarnas anatomi
- Spermaanalys
Hos hälften av paren finns orsaken hos antingen kvinnan eller mannen och i en fjärdedel av paren finns den hos båda. Efter grundläggande utredningar förblir barnlösheten oförklarlig hos ungefär en fjärdedel av paren.
Vi börjar alltid reda ut orsaken till barnlösheten med en noggrann intervju som är grunden för barnlöshetsdiagnostiken. Det är viktigt att avsätta tillräckligt med tid för detta så att vi med dem som kommer till undersökningarna kan gå igenom viktiga frågor för dem och utarbeta en individuell plan. I den inledande intervjun tar vi i beaktande bland annat det allmänna hälsotillståndet, sjukdomar, operationer, nuvarande och tidigare medicinering samt tidigare graviditeter. Tidigare fertilitetsbehandlingar granskas noggrant och nödvändiga specialundersökningar planeras.
I intervjun ställer vi frågor om parförhållandet och sexlivet, såsom parförhållandets varaktighet, samlagsfrekvens och könssjukdomar. Frågor om faktorer relaterade till levnadsvanor diskuteras. Vi frågar om rökning, rusmedelsanvändning, vikt, matvanor, ätstörningar, stress, eventuella exponeringsfaktorer på arbetsplatsen och motion. Vid behov vägleder vi kunden eller kunderna att sluta röka och kontrollera sin vikt, eftersom rökning och övervikt är de viktigaste enskilda faktorerna som påverkar fertiliteten och resultaten av fertilitetsbehandlingar.
Kroniska sjukdomar bör vara i god vårdbalans i början av graviditeten, helst även innan man ger upp preventivmedel. De läkemedel som kvinnan och mannen använder bör vara säkra och lämpliga för graviditet. Särskilt viktigt är att kvinnans diabetes är i god balans och epilepsi behandlas med lämplig medicinering. Kunderna med diabetes och epilepsi bör använda ökat folsyratillskott redan när de planerar en graviditet för att förhindra slutningsstörningar i fostrets neuralrör (4 mg/dag för diabetiker och 1 mg/dag för epilepsipatienter).
Läs också:
Fastställande av ägglossningen och kartläggning av menstruationscykeln
Övriga blodprov vid utredning av barnlöshet
Funktionsstörningar i sköldkörteln och överproduktion av mjölkhormon stör äggblåsans normala utveckling, så deras utredning tillhör grundläggande undersökningar (TSH, sköldkörtelstimulerande hormon, och PRL, prolaktin eller mjölkhormon). Om TSH-nivån är onormal undersöker vi sköldkörtelfunktionen närmare. Hos kvinnor med fertilitetsproblem behandlas redan en lindrig och symtomfri hypotyreos med en låg dos tyroxin, som fortsätts under hela graviditeten. Överproduktion av mjölkhormon (hyperprolaktinemi) är den vanligaste enskilda hormonella abnormiteten som kan orsaka störningar i menstruationscykeln. I början av cykeln undersöker vi också hormonen relaterade till äggstocksreserven (antalet äggceller), anti-Muller-hormon, AMH.
Anemi kan vara ett symtom på en allmänsjukdom eller en situation som är relevant för fertiliteten. Därför är en liten blodbild en del av de inledande barnlöshetsundersökningarna. Till exempel kan celiaki, en lindrig inflammatorisk tarmsjukdom, rikliga menstruationsblödningar, hypotyreos, överdriven motion eller en ätstörning orsaka anemi. Celiakiscreening bör alltid göras för barnlöshetspatienter som lider av anemi. Möjligheten till celiaki måste också undersökas om ingen orsak till barnlösheten har hittats eller om barnlösheten har pågått under mycket lång tid. Vi behandlar järnbristanemi i samband med rikliga menstruationsblödningar med järnmedicin. Järnbrist bedöms genom ferritinmätningar som idag, förutom mätningen av D-vitaminnivån, tillhör de grundläggande undersökningarna vid utredande av barnlösheten.
Fasteblodsocker undersöks hos överviktiga kvinnor och vid behov utreds glukostolerans genom andra undersökningar.
Undersökning av livmoderns och äggstockarnas struktur genom ultraljudsundersökning och undersökning av äggledarnas öppenhet
Vid ultraljudsundersökningen beaktar vi livmoderns struktur, livmoderns inre slemhinna, äggstockarnas storlek, antalet äggblåsor eller folliklar och den funktionella fasen. En liten storlek på äggstockarna och ett lågt antal blåsor kan indikera en minskad funktionskapacitet. Multifollikulära (MFO) eller polycystiska (PCO) äggstockar är ofta förknippade med förekomsten av ägglossningsstörningar. Tumörer, cystor och endometriomer i äggstockarna syns i ultraljudsundersökningen men en ytlig endometrios i bukhålan syns inte. Endometrios inuti livmodermuskeln, eller adenomyos, kan däremot synas.
Friska äggledare urskiljs inte i ultraljudsundersökningen men kroniskt inflammerade eller tilltäppta vätskefyllda äggledare kan synas. En naturlig intrauterin graviditet kan börja om minst en av äggledarna är öppen och fungerar normalt. Äggledarnas öppenhet utreds genom hysterosalpingosonografi (HSSG) som baserar sig på ultraljudsundersökning. Vi gör undersökningen i början av menstruationscykeln efter att menstruationsblödningen har slutat och innan ägglossningen börjar. Vi kan göra den samtidigt som vi bedömer äggblåsans utveckling. Undersökningen är särskilt viktig om man vet att kunden har haft en inflammation i könsorganen, t.ex. klamydia, utomkvedshavandeskap eller annan misstanke om eventuell obstruktion. Den ingår inte i de inledande undersökningarna om barnlösheten har pågått under en kort tid och kvinnan har ingen skada i äggledarna som man vet om på basis av förhandsuppgifterna eller anatomin. I undersökningen införs en tunn kateter i livmodern, genom vilken en blandning av luft och koksalt sprutas in i livmodern. Om äggledarna är öppna kan man se hur luftbubblor rör sig till äggstockarna. I samband med åtgärden undersöks även livmoderhålans struktur. Vi kan ta reda på om äggledarna är öppna också i en endoskopi av bukhålan, eller laparoskopi, när endoskopin är nödvändig till exempel i samband med behandling av endometrios. I undersökningen tar vi reda på om äggledarna är öppna men det är inte möjligt att undersöka deras funktion.
I samband med hydrosonografin kontrolleras även livmoderhålans tillstånd. I hydrosonografin ses myom i livmoderhålan, polyper, livmoderhålans skiljevägg och adherenser bättre än i den vanliga ultraljudsundersökningen. Alla av dessa kan minska chanserna för att embryot fäster sig och därmed påverka fertiliteten.
Spermaanalys och övriga undersökningar av mannen
Spermaanalys är en grundläggande undersökning för att utreda infertiliteten hos mannen. Om sperman visar sig vara normal krävs vanligtvis inga ytterligare utredningar. Det rekommenderas att provet ges genom att masturbera i en speciell provbehållare 1–3 dagar efter den senaste ejakulationen. Provet måste undersökas inom en timme efter att det har getts och det får inte utsättas för temperaturer under 20 °C eller över 40 °C. Analysen baserar sig på en bedömning av antalet spermier och deras rörlighet och struktur. Om spermier klamrar sig fast vid varandra (agglutination) kan detta försämra fertiliteten och vara ett tecken på spermieantikroppar. Mängden antikroppar av IgG- och IgA-klassen på spermiernas yta mäts genom ett MAR-test (mixed antiglobulin reaction) som automatiskt ingår i spermaanalysen. De kan öka mängden syreradikaler i sperman eller orsaka så kallad oxidativ stress som betyder obalans i cellernas reduktion-oxidation-tillstånd. En liten mängd oxidativ stress krävs för spermiernas normala funktion men dess överdrivna mängd orsakar skador på spermiernas ytstrukturer, rörlighet och genetiska material, eller DNA, och kan försämra fertiliteten. Antioxidantpreparat speciellt utvecklade för detta kan minska mängden av oxidativ stress.
Överskott på vita blodkroppar i eller hög viskositet av sperma kan indikera inflammation, till exempel prostatit. Blod i seminalplasman är vanligtvis ett ofarligt fynd hos unga män. Betydelsen av spermaanalysresultatet är helt klar bara om inga spermier upptäcks i sperman (azoospermi). I andra fall bör försiktighet iakttas vid tolkning av fynden. Spermans kvalitet varierar även hos fertila män varje dag och ett onormalt spermaprov måste kontrolleras för att bekräfta fyndet.
Vi börjar utreda den möjliga orsaken till onormal sädesvätska först genom att gå igenom mannens förhandsuppgifter och fynden i den kliniska undersökningen. Som ytterligare undersökningar är det ofta nyttigt att ta reda på om det finns an skada på spermiernas DNA-strängar, dvs. DNA-fragmentering, eller en obalans i cellernas reduktion-oxidation-tillstånd, dvs. oxidativ stress. Dessa störningar kan korrigeras genom en livsstilsförändring eller en riktad vitaminbehandling. En allvarlig spermastörning kräver alltid ytterligare utredningar som inkluderar hormonella och genetiska undersökningar. Av hormonerna undersöker man oftast FSH och LH, som reglerar testikelns funktion, samt testosteron, som berättar om testikelns funktion. Dessutom undersöks TSH och PRL. Ett förhöjt FSH-värde kan vara ett tecken på en testikelrelaterad störning i spermieproduktionen. I samband med en kraftigt nedsatt spermieproduktion kan även testosteronproduktionen minskas, vilket bör beaktas med tanke på mannens allmänna hälsa. De genetiska undersökningarna inkluderar en kromosomundersökning och bestämning av mikrodeletioner i Y-kromosomen. Den mest kända kromosomstörningen är Klinefelters syndrom (46, XXY). Vid allvarliga störningar i spermieproduktionen utförs alltid en ultraljudsundersökning av testiklarna. En provbit tas från testikeln (testikelbiopsi) om det finns inga eller bara få spermier i sperman. Med spermier som finns i biopsin kan man göra en befruktning och uppnå en normal graviditet. Biopsin kan också avslöja orsaken till spermietillståndet.
Speciella barnlöshetsundersökningar
Upprepade resultatlösa fertilitetsbehandlingar kan bero på sällsynta störningar som man kan försöka utreda genom en mängd olika undersökningar. I regel rekommenderas specialundersökningar inte i början av fertilitetsbehandlingar eftersom hos majoriteten av dem som får behandling börjar graviditeten med hjälp av de grundläggande utredningarna och de vanligaste fertilitetsbehandlingarna. Det är dock värt att utöka undersökningarna tidigare om bakgrundsuppgifterna motiverar det.
Specialundersökningarna inkluderar utredning av autoimmuna sjukdomar, undersökningar av koagulationsfaktorer, kromosomundersökningar, utredning av sällsynta sjukdomar, kompatibilitetsundersökningar (immunologisk kompatibilitet mellan mannen och kvinnan) och undersökningar av livmoderslemhinnan.
Endometriets immunprofil och mikroflora
Undersökningarna av livmoderslemhinnan eller endometriet syftar till att bestämma både endometriets mottaglighetspotential och den bästa tidpunkten för embryot att fästa sig. Livmoderslemhinnan måste ha en immunprofil som främjar implantation av embryot. I ett slemhinneprov kan vi undersöka endometriets immunologiska aktivitet och på basis av den försöka påverka en eventuell avstötning av embryot eller stärka en för passiv slemhinna. Ett prov på livmoderslemhinnan kan också användas för att utreda eventuella latenta inflammationer. En rätt bakteriebalans i endometriet främjar implantation av embryot. Man talar om mikrobstammen, eller mikroflora, i endometriet. I provet undersöker vi om det finns ett lämpligt antal nyttiga bakterier (laktobaciller) för endometriets funktion och om det finns för många potentiellt skadliga, eller patogena, inflammatoriska bakterier. På basis av resultatet kan vi föreslå behandlingar som påverkar bakteriestammen.
Tajmning av embryoåterföringen
Den bästa tidpunkten för ett embryo att fästa sig kan avvika lite från den normala menstruationscykeln. Vid en normal menstruationscykel är den mest gynnsamma tidpunkten för implantation av embryot cirka sex dagar efter ägglossningen. Då börjar vissa gener komma fram på livmoderslemhinnan. Vi kan undersöka den rätta tidpunkten genom att ta ett prov på livmoderslemhinnan på den dag då embryot antagligen fäster sig och undersöka dess genetiska profil. Tidpunkten för embryoåterföringen skjuts upp vid behov på basis av resultatet.
Läs mer om: